Känsla av sammanhang
Det har slagit mig många gånger under de senaste veckorna av Corona-kris vilken nytta jag haft av de verktyg och teorier jag lärt ut under åren inom ledarskap och förändringsledning. Inte minst den om KASAM, Känsla av sammanhang, som hjälper mig att hålla fokus på det som är riktigt viktigt.
Kunskap om förändringens fyra rum, kriskurvan och försvarsmekanismer hjälper mig att förstå vad som händer i mig och andra i ett krisläge. Jag har också haft nytta av verktyg som Steven Coveys påverkanscirklar, av ”bråttom/viktigt-matrisen” och av krav-kontroll-modellen, för att sortera i tankar och agerande.
Men mest av allt har jag haft nytta av en teori som jag burit med mig sedan mina allra första uppdrag inom hälsa och friskvård, nämligen den om KASAM – Känsla av sammanhang (Sense of coherence). Jag har skrivit om den förut i andra sammanhang, men aldrig förr har den varit så användbar för mig själv, som nu.
Aaron Antonovsky, grundare av begreppet KASAM, forskade på vad det var som gjorde att vissa människor klarade av extrema situationer bättre än andra. Han studerade kvinnor i extrem stress, kvinnor som satt i koncentrationsläger. Han kom fram till att det som skiljde dessa kvinnor åt från andra, var förmågan att hantera sin situation, förmågan att begripa det som hände, men inte minst förmågan att se någon slags mening i det som skedde.
Utan att säga att vi befinner oss i en liknande situation idag, så finns det mycket kraft att hämta ur dessa tankegångar. För egen del betyder begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet att jag kan må ok, men också se tiden an, trots stor yttre stress. Så här tänker jag om de olika delarna av KASAM i situationen vi befinner oss i.
Begriplighet – att skaffa mig tillräckligt mycket kunskap och förståelse för det som sker. Om hur jag undviker smittspridning, vad myndigheterna förmedlar och hur samhället och den ekonomiska situationen påverkas. Och i det lilla – hur min och mina nära och käras vardag, men också mitt liv som egenföretagare påverkas.
Hanterbarhet – att se vad jag kan påverka, och vad jag inte kan påverka och därför inte bör lägga så mycket energi och tid på. Att agera utifrån ett antal olika möjliga scenarios och se att det finns olika handlingsalternativ – med olika utgångar. Att konstatera att jag har ett handlingsutrymme.
Meningsfullhet – det kanske svåraste, men också viktigaste av dem alla. Att både på makronivå se en mening i det som sker – och det är svårt. Men också i den egna vardagen, i arbetet på distans, sociala sammanhang med kollegor, vänner och familj, forna kollegor och sociala nätverk – här är det lättare. För mig är det viktigt att hitta meningsfulla uppgifter, känna att jag bidrar till något vettigt, att andra mår ok och orkar gå vidare. Kanske ta ett nytt steg.
Jag vill tro att det kommer en annan tid, att vi tar oss igenom detta. Att försöka ha det förhållningssättet är också en drivkraft. Att se bortom. Att försöka planera för det vi inte vet något om, som ligger längre fram och är ovisst. Att kompetensutveckla mig under tiden. Att förbereda mig för uppdrag som inte blev av, men som kanske blir av längre fram. Att reflektera och bli tydligare med vad jag kan och vill. Sådant som inte hinns med när kalendern är full av möten eller uppdrag. Detta känns meningsfullt och värdefullt.
Idag på promenad längs med stranden med min dotter Josefin, slog det mig att det kommer så mycket bra ur detta också: djupare samtal, mera tid för varandra och tydligare prioriteringar i livet. Vissa saker blir enklare i krissituationer, såsom prioriteringar. För mig blir det uppenbart att prioriteringen ser ut så här: 1) hälsa 2) relationer 3) tak över huvudet och mat på bordet …och långt senare…självförverkligande. En viktig insikt jag bär med mig framöver.
Aaron Antonovsky forskade senare på ”hälsans mysterium”, på vad som främjar och utvecklar hälsa. Just nu pratar vi mycket om sjukdom, smitta och till och med död. Men vi får inte glömma bort att samtidigt ha fokus på det vi mår bra av. Vad har du lärt dig under den här krisen? Vad bär du med dig som en stark insikt? Hur kommer du att leva ditt liv framöver? Skriv gärna och berätta!
HR-administratör på KTH
2 april, 2020 @ 15:48
Fint skrivet!
Något som jag har hjälp av i nuläget är vanan att meditera. Verkligen ta en dag, eller en halv dag, i taget. Javisst, håller med om att det blir så tydligt vad som är viktigt. På riktigt.
Faktiskt en påminnelse om att göra varje dag till en bra dag, för mig och mitt barn. Det enda vi faktiskt vet något (någorlunda) säkert om är nuet. :-)
kataledarskap
2 april, 2020 @ 17:45
Tack för din återkoppling Erika – just så, det enda vi vet någonting om just nu är nuet. Meditation tänker jag är bra både för att skapa inre lugn, men också för att koncentration och fokus. Jag upplever att det är svårare att koncentrera mig på en sak just nu. Det är så mycket information som flödar på hela tiden och filtret är inte riktigt inställt ännu. Det är svårt att sovra. Med meditationen är det lättare att fokusera på några få intryck åt gången.